Kissen.
Min katt är ju en väldigt försiktig katt. Det tror jag kanske att vi har pratat om tidigare. Alltså.. väldigt försiktig. När hon ska väcka mig på morgonen kan hon kanske få för sig att gå lite försiktigt på mig. Vaknar jag inte av det kommer hon nära, nära mitt ansikte och andas på min kind. Fungerar inte det heller kommer det en mjuk liten tass som försiktigt stryker mig över munnen. Så när det plötsligt kom en annan katt på besök på båten häromdagen visste hon plötsligt inte hur hon skulle hantera detta.
Den främmande katten kom inte in i båten utan satt utanför och tittade in. Och min lilla kisse bara tittade och tittade och tittade. Jag höll upp henne mot den främmande katten som tittade tillbaka. Det satt alltså på varsin sida av ett fönster, så det var ingen risk för slagsmål. Efter en stunds tittande utan minsta reaktion från någon av katterna bestämde sig min katt för att ändå visa att det inte var okej för andra katter att komma in på hennes territorium. Så hon fräste till. Inte bara en eller två gånger utan hela tre gånger fräste hon. När hon inte fick den minsta reaktion från den andra katten smög hon försiktigt därifrån och gömde sig.
Den andra katten? Ja.. Den fick jag snällt jaga bort för henne.
Så någon stor och stark jägare, det kommer hon nog aldrig att bli.
