Vatten.
Vet ni om att det börjar bli kallt ute? Det fick jag personligen erfara här för en stund sedan. Det var nämligen dags att fylla på vatten. Så jag tog på mig skor och jacka, tog med mig vattenslangen och började rigga upp. Och jag satte i slangen i kranen på land och jag gick tillbaka in på båten och jag tänkte att nu är det bara att vänta tills det är fullt. Men nej då. Det kom minsann inget vatten där inte.
Det visade sig att kranen på land hade frusit. Som tur var gick det ganska snabbt att fixa. Det var bara att koppla ifrån vattenslangen och spola med vattnet en stund så smälte isen som hade fungerat som en mycket effektiv kork. Glad i hågen försökte jag igen. På med vattenslangen, på med vattnet och vänta. Men inte heller nu kom det något vatten.
Jag fick då en svag aning om att det kanske, eventuellt, möjligtvis varit vatten kvar i slangen sedan sist gång jag fyllde på. Vatten som nu i denna minusgradiga kyla utfört sin magi och frusit till is. Och jodå. Visst var det så. Vet ni hur effektivt is är som kork? Otroligt effektivt kan jag säga. Inte en endaste liten vattendroppe kunde klara av att komma igenom. Så det var bara att ta in slangen i båten för att försöka smälta iskorken. Jag vet inte helt om ni någonsin stått i ett kök med en 10 meter lång vattenslang med en hårtork i handen för att försöka värma den? Det har jag. Och det känns ganska halvfånigt måste jag erkänna. Den enda fördelen med denna extra åtgärd var att jag samtidigt fick värmt upp mina stelfrusna fingrar. På det tredje försöket klarade jag äntligen av att få vatten från kranen på land till vattentanken på båten. Ha!
Kylan - 0
Jag - 1
